Numret i marginalen är bron till boken

Hette förr Spiraea ulmaria. Salicylsyra isolerades ur den på 1800-talet, men var så magfrätande att den knappt gick att ta. Först när Bayer acetylerade molekylen 1897 blev den användbar — och fick namn efter växten: acetyl + spiraea. Örten kom först, kemin gjorde den brukbar.

Bokens giftigaste träd gav en av de viktigaste cytostatikagrupperna. Taxanerna hämmar celldelningen och används mot bröst-, äggstocks- och lungcancer. Men vägen dit gick via halvsyntes ur barr i industriell skala — det gick inte att koka fram. Trädet är fortfarande dödligt, och att det gav ett cancerläkemedel gör inte barren till medicin.

William Withering beskrev 1785 hur en folklig hjärtkur byggde på just denna växt. Det tog tvåhundra år att göra den doserbar. Digoxin ges idag i mikrogram med blodprovskontroll, eftersom avståndet mellan verkan och död är så kort.

Och forskningen pågår nu. Vid Skaraborgs sjukhus och Högskolan i Skövde inleddes 2025 en fas 2-pilotstudie där digitoxin i tablettform ges som tillägg till cytostatika vid inoperabel bukspottkörtelcancer. Överläkare Johan Haux leder den; 18 patienter först, 32 till om utfallet håller. Läkemedlet tas in på licens från Tyskland och blodkoncentrationen mäts upprepade gånger eftersom digitoxin är toxiskt. Studiens mål är att fastställa dos och säkerhet — inte att visa bot. Bakgrunden går tillbaka till López-Lázaro (Cancer Letters 2005), som visade att digitoxin hämmar cancercellinjer vid samma koncentrationer som hjärtpatienter redan har i blodet.

Det digitoxin som prövas framställs ur Digitalis lanata, en balkansk art som inte växer vilt i Sverige — inte ur den D. purpurea som står i floran.

Här började det. Claeson, Göransson och Bohlin isolerade 1998 sju makrocykliska polypeptider ur åkerviol och beskrev därmed cyklotiderna, en dittills okänd molekylklass av ringslutna peptider med ovanlig stabilitet. Varv A, den första som isolerades, gav namn åt hela familjen. Publicerat i Journal of Natural Products — en ny molekylklass ur ett svenskt åkerogräs.

Den potentaste cyklotiden av dem alla: IC50 ned till 0,1 µM, membranet sönder inom fem minuter. Men Göransson (2004) redovisar också nästa steg, och det är det viktigaste resultatet på hela den här sidan: i den första studien på levande djur — hollow fibre-modellen — gav cyklotiderna ingen antitumöreffekt, trots den mycket potenta effekten i provrör. Avståndet mellan skål och kropp, dokumenterat av forskarna själva.

Colchicin stoppar celldelningen i metafas genom att förlama kärnspolen — en av de äldsta kända mekanismerna av sitt slag, använd inom växtförädling och cytogenetik. Tidlösa var en av de sju slutkandidaterna i Lindholms screening, och alkaloidrikt extrakt har i cellförsök visat effekt på MCF-7-bröstcancerceller jämförbar med doxorubicin (Ezzati Ghadi 2023). Men colchicin har växtrikets smalaste terapeutiska bredd: dosen som verkar och dosen som dödar ligger nästan på varandra. Kliniskt används det i strikt kontrollerade 0,5 mg-tabletter mot gikt — aldrig mot cancer.

Varning · Hela växten är dödligt giftig och kolchicinförgiftning saknar motgift. Tidlösa är dessutom en av de arter som förväxlas med ramslök om våren.

Ozer med flera vid Ben-Gurion-universitetet (Cancer Biology & Therapy 2009) visade att en tioalkaloidblandning ur gul näckros hämmar NFκB — en signalväg cancerceller ofta använder för att överleva — och att den förstärkte cisplatin och etoposid i cellförsök. Arten fanns med bland de hundra Lindholm testade. Forskningen är preklinisk: cellinjer och möss. Rotens alkaloider är giftiga.

En rumänsk studie 2020 (Antibiotics) fann att metanolextrakt dödade äggstocks- och bröstcancerceller vid IC50 23–274 µg/mL medan normala celler klarade sig betydligt bättre. Selektiviteten är det intressanta — de flesta växtextrakt dödar allt de kommer åt, och att skona friska celler är just det svåra. Synergi med cisplatin noterades också. Prekliniskt.

Lindholms screening testade 100 arter; 30 gick vidare, sedan 10, och sju blev slutkandidater. Vattenklöver var en av dem, vid sidan av fingerborgsblomma, tidlösa och viol. Det som gjorde den intressant var att aktivitetsprofilen inte liknade något av de 39 standardläkemedel som ingick i jämförelsen, vilket kan tyda på en okänd verkningsmekanism. Ingen har följt upp den kliniskt sedan dess. I registret står örten som det hon faktiskt använts till: bitterört för magen.

Garvämnet agrimoniin hämmade nästan helt tillväxten av solida tumörer och ascitestumörer hos möss vid 10 mg/kg (Miyamoto 1987), och acetonextrakt av blodrot visade 2022 starkare effekt mot kolorektala cancerceller än 5-FU (Frontiers in Pharmacology). Europeiska läkemedelsmyndighetens bedömningsrapport från 2014 refererar Miyamoto-fyndet i sin farmakologiska genomgång — men EMA:s monografi för blodrot gäller traditionell användning vid lindrig diarré och inflammation i munslemhinnan. Ingen cancerindikation är godkänd.

Gerhauser med flera (Molecular Cancer Therapeutics 2002) visade att xanthohumol påverkar alla tre stadier i cancerutveckling i prekliniska modeller, och flera hundra studier har följt. På människa finns däremot bara en fas I-studie för säkerhet, biotillgänglighetsförsök på tolv personer, och en interventionsstudie med 22 deltagare som mätte DNA-skademarkörer, inte cancer. Att man 2026 fortfarande arbetar med micellär formulering beror på att molekylen knappt tas upp i kroppen. Humlens 8-prenylnaringenin är dessutom en av de mest potenta kända fytoöstrogenerna — vilket är ett skäl till försiktighet vid hormonkänslig cancer, inte ett argument för.

Flavonoiden isorhamnetin har visat måttlig cytotoxisk effekt mot levercancercellinjer (refererat i IJMS 2021), och rotens saponiner har antitumöraktivitet i cellförsök men med toxicitetsbegränsning. Tidigt stadium. Växtens etablerade användning är en annan och bättre belagd: saponinerna är slemlösande, och det är som hostört gullvivan hör hemma.

Genistein, daidzein, biochanin A och formononetin är fytoöstrogener som i provrör kan hämma prostatacancerceller. Samma egenskap gör dem omdiskuterade vid hormonkänslig bröstcancer, där en östrogenliknande substans i teorin kan verka åt fel håll. Rödklöver fanns med bland Lindholms hundra arter men nådde inte slutkandidaterna. Används idag mot klimakteriebesvär, med blandat stöd.

En översikt från 2017 (Molecules) fann att minst 17 släkten i ranunkelfamiljen innehåller ämnen med anticanceraktivitet. Det låter mer än det är: familjen är enorm och rymmer bland annat stormhatt och riddarsporre. De arter som studerats är till stor del asiatiska, som Ranunculus ternatus. Våra svenska smörblommor är i praktiken outforskade, och färsk växt innehåller protoanemonin som retar slemhinnor. Detta är en uppgift om en växtfamilj, inte om en art.